Elvira har tagit sina första steg. De är extremt svajiga, men hon går faktiskt 3-4 steg påhejad av sin stolta far innan hon kastar sig i hans famn. När hon ska gå till mig skippar hon stegen och går direkt på famnkastandet. Jag fasar för den dagen jag inte är redo att ta emot.

Igår satt Elvira och pillade med Lovas pennor. Hon satte en penna i pennstället och jag blev imponerad även om jag trodde att det bara var en engångsföreteelse. Idag var vi inne hos grannen och Elvira satte på ett lock på en kastrull. Det såg väldigt medvetet ut. När vi kom hem samlade hon ihop alla Lovas pennor och satte dem en efter en i pennstället. Wow.

Nu när jag ändå har er på tråden. Det där inlägget jag skrev om att jag inte ville att Simon och Tomas ska komma hem till mig = Jag blir ju inte ledsen om ni hör av er till Bygglov eller Room Service för att ta hand om badrummet som gud glömde på vår övervåning. Badrummet där arkitekten måste fått sinnesförvirring. Badrummet som inte rörts sedan huset byggdes och som för närvarande erhåller en temperatur på ca 12 grader. Badrummet som bara ropar efter Johnnie, Mattias, Mija, Willy och Matte. Sen har vi ju den enorma balkongen som Mija kan ha som lite personlig sidedish. Kom igen nu, visa att ni är vänner som ställer upp. I vått och torrt.