Nu har jag fått in så många klagomål från folk som tröttnat på att mötas av den söta pandan så jag får väl skriva några rader. (Förresten har ju pandan förlorat sitt syfte när länken av någon anledning inte längre funkar, trist). 

Fredag idag, underbart! Familjen är samlad och Roo har som vanligt köpt hem fredagsgodis från ÖoB. Det blir alltid en liten ask Toffifee till mej och även om det är himla gott undrar jag ändå varje fredag: Vad menar de i reklamen med att man har så himla KUL med Toffifee?

Lova gör framsteg och har förvandlats till en riktigt liten söt bulle, tänk att hon blev som hon skulle (som Emils morfar sa i visan). 

På sin tvåmånadersdag tidigare i veckan bestämde Lova sig för att rulla över från mage till rygg vilket gjorde hennes mamma totalt exalterad! Hon har även gjort några imponerande huvudsvaj i kampen om att kunna hålla huvudet alldeles alldeles själv vilket hon börjar bli riktigt duktig på. 

Tyvärr bråkar hennes mage med henne nästan varje dag vilket gör att även om jag skulle vilja så kan jag inte uppdatera bloggen (det krävs nämligen två händer till det och mina är upptagna ungefär 24 timmar om dygnet. Det är nog många spädbarnsföräldrar som håller med mej om att det är konstigt och knäppt att vi skapades med futtiga två armar och händer)?

September har snart passerat och mycket har hänt sen sist. Lova har haft celebert besök av min kusin Sofie som var en höjdare på att trösta knyttet. Vi har även haft besök av Linda, David och söta Kenzie som är hemma från Schweiz på besök. 

Jag tror att jag har förvandlats till en så kallad Lattemamma då mina veckor går ut på att fika med diverse mammor och barn från lite föräldragrupper. Tro mej, vi har gått ut med ambitionen att ta långa promenader men med ett gäng spädisar kommer vi aldrig riktigt iväg. Det är alltid någon bebbe som blir hungrig, ledsen eller behöver blöjbytas. Så det blir mer att vi sitter där.. timme efter timme.. och passar på att luncha oxå.. så slipper man laga lunch hemma och diska efter det..

Jag och Lova åkte tåg hem till Västervik förra veckan (ett riktigt sömnpiller för bebisar). Där har vi gjort lite nostalgiska höstpromenader med Linda och Kenzie och även hunnit med en hel del fikapauser. Roo, min bror och Anna kom dit till helgen och Lova har även äntligen fått träffa Johanna och Martina! Hennes gammelmormor förfärades väl något över att hon kunnat växa såå mycket på bara några veckor. Lova har nämligen på något konstigt vänster nästan fördubblat sin vikt sen hon föddes, hon lagrar väl inför den snålblåsiga vintern..