Trots noll inspiration bara måste jag skriva ner vissa saker innan min förvirrade hjärna glömmer bort var och när saker och ting verkligen utspelat sig.

Ikväll hände något för oss väldigt märkligt. Sedan Lova föddes har vi legat bredvid henne (jag vågar inte ens tänka hur många timmar sammanlagt) när hon ska sova. Det ska sjungas, pratas, bökas med täcket, hämta apan, hämta vovven, hämta Poppy och nu senast, hämta den lilla lilla grisen hon fick av personalen när vi köpte skor häromveckan. Natttningen brukar ta mellan 20 minuter och typ 1.5 h. 

På senare tid har det varit väldigt mycket Nej och Inte från Lova. Ikväll när pappa Roo som vanligt skulle lägga henne börjar hon härja i sängen, ropa INTE INTE och liksom putta iväg honom. Han gav sig på direkten och gick ut. Det var knäpptyst från sängen. 5 minuter senare kommer Lova upp, sätter sig och tittar rakt fram i typ 2 minuter. Går sedan in i sovrummet igen. Efter 5 minuter smyger vi in och kollar. Lova sover som en stock! Peppar peppar LÅT DETTA HÅLLA I SIG. Vi är fortfarande chockade och lite upprymda efter denna händelse.

Elvira ligger sedan några veckor tillbaks i hårdträning för att ta sig fram. Hon tar sig runt, upp i knät och baklänges, dock inte framlänges än. Hon kämpar stenhårt med att försöka ställa sig mot saker och hon lyckas men har inte riktigt balansen att hålla sig kvar.

Lova har alltid varit världens snällaste storasyster och nu får Elvira liksom vara med och leka. Det leks tittut och Lova visar stolt upp saker och ting för henne och vill att hon ska titta när hon gör grejer.

Ja, det var väl allt min lilla hjärna kunde komma på såhär i detta nu. Egentligen var det 18000 grejer jag ville skriva ner men från att ha börjat skriva detta lilla inlägg glömdes de bort. Gonatt.